Söndagsdagdrömmande ...
Just nu är mitt hjärta både överallt och ingenstans, ibland är det nästan smärtsamt när jag påminns om Sydafrika. När bilder dyker upp framför mina ögon flyger minnena förbi och det hugger till lite inuti. Vill. vara. där. Landet är så vackert att det gör ont! Och det gör ont att ha varit där, upplevt det och sett allt för att sen varit tvungen att lämna det.
Är så opepp på allt vad att studera innbär. Vill ha ett jobb att gå till som jag inte måste ta med mig hem och spendera otaliga ångestfyllda timmar med att define, describe, analyse etjävlacetera ... Framförallt vill jag slippa tre timmars ogenonlidlig pendling varje dag samt att leva på noll och ingenting ... Suck, stön, snyft ...
Man skulle väl kunna säga att sex månader i Kapstaden var ganska lagom, jag längtade liksom hem lite där på slutet. Men sex DAGAR i USA var på tok för kort. Ressuget finns kvar, liksom känslan av rastlöshet och noll inspiration på hemmaplan.
Gillar den här bilden så himla mycket! Inverdoorn Game Reserve.
Kapstaden, idag sänder jag ut en tanke, en dröm och önskan om att vi en dag kommer att återförenas! Det känns som att allt annat vore dumt.
